top of page
Skribentens bildMike Zingmark

Intervju med Alex Grossmann



Hur känns det nu ett dygn efter graderingen till svart bälte?

Hur det känns? Det känns bra, jag börjar landa lite i det. Inte helt. Det känns lite både och faktiskt då det är slutet på en intressant resa genom alla färgade bälten, till svart, vilket är lite vemodigt, nu när man tittar tillbaka. Det har varit en lång resa och jag är supertaggad inför utvecklingen som svartbälte och jag ser fram emot att tävla som svartbälte. Jag har väldigt mycket att se fram emot.


Vad är din personliga bakgrund?

Jag är född 1990 i Mexico City, jag har en schweizisk pappa och en mexikansk mamma. Jag har två äldre bröder. Så vi är tre bröder. När jag var 18 flyttade jag till Schweiz till Zürich och pluggade där och fyra år senare flyttade jag till Sverige då jag träffade min fru, så jag har bott här sedan 2013, så lite över 7 år nu.


Vad är din bakgrund inom Brasiliansk Jiu-Jitsu?

Jag började egentligen med MMA i början, året innan jag flyttade från Mexico, där det var en underground-club som fokuserade på kickboxning, men under sparringen var det mer som MMA. Allt ingick liksom. Det var där jag insåg hur effektivt det var att ta ner människor på marken för att kontrollera dem där. När jag flyttade till Schweiz så hittade jag en riktig jiu-jitsu klubb där jag började träna BJJ på riktigt, för ett svartbälte. I mars 2010 var jag på första provträningen. Jag tränade där från mars 2010 till september 2013, så 3,5 år och där fick jag blått bälte i juni 2011.


För vilka tycker du att BJJ passar?

Ser man till fysiska egenskaper, så tror jag att det passar alla typer av människor oavsett om du är lång, kort, lite smalare, lite bredare, vilken hudfärg du har, det spelar verkligen ingen roll. Dina fysiska egenskaper är inte det avgörande, utan det är mer psyket och vad du har för personlighet som gör den stora skillnaden och visar om du passar för BJJ. Att man förstår att det är en del i den långsiktiga processen att förlora, för att på så sätt lära sig. Det handlar om att förstå den grejen, för i jiu-jitsu förlorar man väldigt mycket i början, och vem som helst som inte kan ta det kommer att sluta. Kan man ta det lite mer avslappnat så fungerar det bra. Det är det som är avgörande, att förstå att det är en del av resan.


Från vilken ålder?

BJJ är en kombination av rörelser, det finns alltid en grundrörelse i teknikerna och de rörelserna är inte naturliga för oss människor, vi är inte födda med de egenskaperna i vårt DNA att kunna göra exempelvis en technical standup, så det är bra att börja ganska tidigt. Redan som bebis går det att leka med guard-övningar till exempel, så att bebisen vänjer sig vid att ha sina ben mellan sig och dig. Saker som inte är så intuitiva och som kräver övning. Tittar man på tekniker där man behöver kunna hålla en viss mängd information i huvudet, förstå och sedan utföra tekniken så är det individuellt och vi har barn som är 4 år som tränar. Och 3-4 år skulle kunna fungera beroende på individ.


Har du haft några skador som hållit dig borta från träningen?

Ja, det har jag faktiskt haft. Första allvarliga skadan var när jag skadade revbenen bara några månader efter att jag hade börjat. Jag körde sparring med ett lilabälte på 115 kilo som mountade mig och som typiskt vitbälte går man all in och försöker köra explosivt och är inte så tekniskt kunnig och några minuter efter sparringen började det att kännas och jag började att få svårt att andas, kunde inte sova och var då tvungen att avbryta träningen under några veckor. Sen har jag skadat knäna flera gånger, men det jag har lärt mig är att det går att vara skadad och ändå fortsätta träningen så länge man anpassar intensiteten och skyddar sig ordentligt. Inte låta tiden gå och inte våga komma tillbaka för då blir det svårare att ta steget tillbaka. Jag skadade mig för inte så länge sedan i knät, på en lördag och på tisdag var jag tillbaka på mattan och körde, men mycket lugnare, 3-4 minuter, 30% sparring med någon som väger 20 kg mindre än mig, så att man kommer över den mentala barriären.


Hur motiverar du dig när lusten saknas?

Jag har aldrig behövt motivera mig särskilt mycket, då jag aldrig har varit tveksam till träningen eller funderat på att sluta att träna. Det är inte alltid jag är väldigt taggad till att träna, men är det en viss miljö och stämning på mattan så kan det vara tufft som nybörjare, eftersom det är jobbigt att träna och man tror att man ska få spö. Jag vill inte alltid, men jag gör det ändå. Det blir enklare med tiden, då man blir bättre och får fler verktyg att använda, vilket man inte har som vitbälte, så det är bara att köra på. Rätt miljö på mattan är superviktigt. Det måste vara en tillåtande miljö som inte gör att man känner att man måste prestera varje gång. Då blir tröskeln högre och man känner att man måste vara 100% varje gång, det är ingen människa som är det. Det kan vara psykiskt eller fysiskt, men man är mellan 70-90 procent generellt och skulle man bara träna när man känner sig 100 skulle man bara träna någon gång om året.


Vilken är din favoritteknik?

Loop-choke från guard, loop-choke allmänt är en teknik som har passat mig allmänt och den har hjälpt mig att vinna tävlingar och matcher och det är en stabil teknik som verkligen fungerar. Oavsett om man är på träning eller på en match där man måste leverera.


Beskriv ditt game med 3 adjektiv

Det där är tufft alltså… jag skulle säga att mitt game är dynamiskt, anpassat till situationen, och submission-orienterat.


Kondition eller styrka för BJJ

Styrka. Bara en… hmm… jag skulle välja styrka, jag kan förklara varför: kondition i BJJ kan vara en illusion, på det sättet att det kan se ut som att du har väldigt bra kondition, enbart för att du utför teknikerna så smidigt och så energieffektivt. Så även om du är ute och springer mycket hjälper det inte om du inte är effektiv. Du kan förbättra kondition lite genom att springa och visst kan du förbättra ditt VO2-max några punkter, men det kommer inte att göra några enorma skillnader. Är du en hyfsat hälsosam person som tränar jiu-jitsu, som äter ordentligt och sover bra och har ett vanligt liv så räcker det. Det som gör att du kan hålla längre på träningen eller i en match eller en viss intensitet under en längre tid, är beroende av hur effektiv du är med dina tekniker. Men styrka kan spela en intressant roll i hur du kan kontrollera en person, samt hur tung du känns när du kontrollerar personen.


Vad skulle du ha velat veta som vitbälte?

Det hade varit bra att veta att jag skulle bli svartbälte en dag, men det kanske hade ändrat min inställning och fått mig att slappna av och sluta träna då och så blir man inte svartbälte. Att det är upp och ner liksom och att det är en resa… Det är verkligen en resa… Jag kommer ihåg när jag var blåbälte. När jag flyttade från Schweiz till Sverige med ny klubb, nya coacher, jag körde mycket MMA och körde inte så mycket med gi, så jag var blåbälte länge och mot slutet det var tufft alltså. Det var väldigt, väldigt frustrerande att jag inte kunde ta nästa steg och bli lilabälte. Jag hittade inget sätt... Jag hade ingen riktig coach då, jag hade inte träffat Bruno än. Jag ville fortsätta med jiujitsu, jag kände mig lite lost och kände att jag inte hade förutsättningarna då.. Inte så att jag funderade på att sluta, men det var väldigt frustrerande och jag skulle vilja berätta för mig själv att det kommer att gå upp och ner så att jag var beredd på det.


Dina tips till respektive bälte:

Vitt, det handlar om att experimentera, det finns inga krav direkt, det viktigaste är att vara kvar i sporten, så fokusera på grundteknikerna och försvar, det är jätteviktigt. Klart att du ska titta på berimbolo och triangle från guard, men de är inte lika viktigt som escape från sidecontrol. Gå runt, titta lite, men fokusera 95 % av din tid att återhämta din guard och bygga ditt försvar. Då vågar du utvecklas. Försvar måste vara kvar hela tiden.


Blått, också mycket fokus på försvar, lite mer utvecklat försvar där man inte bara överlever utan också hur man kan återhämta till en bättre position, börja inte göra lapelguard, berimbolo eller galna saker som ser väldigt bra ut på video, men inte direkt kommer att hjälpa dig på din resa. Det är därför vi har öppen matta, så att man kan experimentera och utvecklas, men 90% av tiden behöver vara fokuserat på försvar.


Lila, då börjar man komma in lite mer i attack och börja skapa ett game, blåbälte är du duktig på att försvara, lila fokusera på att skapa ett game, på tekniker som du gillar att göra och är duktig på att göra, så att du skapar ditt game.


Brunt där fortsätter man att utveckla mer attack och fokusera på att utveckla ditt game och fokusera på att utveckla detaljer snarare än att lägga till nya saker, så fokusera på att göra de få tekniker du använder riktigt, riktigt vassa.


Svart bälte, pappa i februari, vilket är ditt nästa mål?

Bra fråga. Nej, alltså det är inget specifikt mål, utan alla delar som du nämnde är en del av en större vision som jag har så det är bara att fortsätta arbeta mot den visionen snarare än att jaga ett specifikt mål.


Övrigt?

Nej, det tror jag inte. Jag vill bara tacka dig för intervjun Mike.

158 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page